I'm sorry

Förlåt fantastiska läsare för väldigt, väldigt dålig uppdatering.

Dags för en snabb update kanske? Största händelsen 2008 måste ha varit att jag lämnade korridoren. Tårarna har sprutat allt för mycket, för vem vill lämna ett sådant gäng som jag har bott med? Men jag hänger där ändå så ofta jag kan.

Men varför lämnade jag korridoren då? Tro det eller ej, men jag har hittat kärleken i livet! Och nej nej nej, det är inte någon av dem jag snackat om tidigare. Absolut inte Mr. Två-flickvänner! Han och jag har noll kontakt nu, och det saknar jag ibland.. Han var ju trots allt en stor del av mitt liv.

Min kärlek då? Jo, det var snabba ryck. Han är en vän till Erika. Vi har känt varandra ett bra tag, men efter att första intrycket skrek "IDIOT" och "DRYG" om hela honom, så har han inte varit pojkvänsmaterial förrän nu. Eller förrän i somras snarare. Och nu är vi ihopflyttade och jag har aldrig varit så här kär. Detta är mannen i mitt liv, pappan till mina framtida barn och bla bla bla.

Okej. Jag ska inte vara så tråkig och snacka om mitt (alldeles perfekta, underbara, rosafluffiga) samboliv. Jag ska berätta lite om vad som hände med alla fjortontusen män som jag strulade runt med. Och så ska jag berätta hur det går för de andra korridorsflickorna.

Mr. Två-flickvänner bröt jag katastrofalt med när jag träffade mannen i mitt liv (han får heta det hädanefter). Han var svartsjuk och det blev mycket tjafs hit och dit. Han klarade inte av att jag blev seriös med någon annan.

Mr. Kort och jag hade en kort fling. Men det blev aldrig mer än så, fast han hoppades. Under en fest hände det lite saker med en annan ung man, som jag inte döpt i bloggen ännu, men som faktiskt var väldigt snygg. I alla fall så blev Mr. Kort väldigt arg, eftersom han trodde att vi hade mer än vad vi faktiskt hade. Så på ett uteställe en dag i maj så fick jag den största utskällningen ever. Och det var sista gången jag såg Mr. Kort på det utestället och även den sista gången jag hörde något från Mr. Kort. End of story.

Mr. Guldlock fick inte tummarna ur sin bakdel och därför blev det ingenting av det. Vad jag har hört nu så är han stadgad med en väldigt ung och söt tjej. Och jag är glad för honom, men oroar mig för tjejen, för tänk vad snuskig den mannen var..

Mr. Ex sa i somras att han hade kysst min bästa vän. Jag trodde honom inte då. Vi har inte hörts sen dess. Tankarna flödade länge och ärligt talat tror jag att det kan ha hänt. Jag pratar numer inte med den bästa vännen, och det berodde inte bara på denna incidenten. Men å andra sidan: kysser man min första stora kärlek så får man fan stå för konsekvenserna.

Mr. Jag är för blyg för att bjuda ut dig och för allt annat också åkte till andra sidan jordklotet, bara sådär. Honom kommer jag aldrig att förstå mig på. Jag ägnade över ett år för att försöka lista ut den mannens tankar, men lyckades inte. Jag hoppas någon annan kvinna (eller man?) lyckas med den bedriften. Han är dock tillbaks i stan just nu, tror ni han kommer höra av sig? Det är alltid lika spännande.

Det var nog alla skulle jag tro.. Som jag inte hade avslutat sist vi samtalade.

--

Till korridorstjejerna då?

Jo, Olivia lever sitt liv med mannen fortfarande. De har förhållande på distans och jag är glad för deras skull. Maja, som alltid skrev förr, och hennes Jim har brutit upp, men just det får hon berätta mer om. Jag kan bara säga att hon lever ett otroligt spännande singelliv just nu, och hade jag inte haft världens bästa sambo hade jag velat vara i hennes shoes. Eller ja, om hon har skor på sig förtäljer ju inte historien.. Erika lever ett minst lika spännande singelliv som Maja. Och Karin, tro det eller ej, har även hon flyttat från korridoren, och ihop med grabben i korridoren bredvid. Mysigt, sött och helt fantastiskt gulligt.

Jag lovar att återkomma oftare.

Lilla S